gunillasinspiration.blogg.se

Stickning i fokus

Historien om ett slagbord

Publicerad 2023-08-24 15:39:19 i Allmänt, Tvåändsstickning, handarbete, hantverk, historia, inlärning, knitting, kvinnohistoria, rötter, skåne, spedetröja, stickning,

Det här är en historia om ett bord. Ett slagbord från slutet av 1800 talet.

                                        
 
Adress 1 Storgatan Östermalm

Det har tillhört min mammas morfar. Gustaf Tottie född 1866 död 1949. Han var Kansliråd i Kungliga Majestätets kansli. Jag vet inte riktigt vad det betyder men han hade säkert husa kanske också mahognyport. Tänk Karl-Bertils Jul. I köket stod slagbordet och det är faktiskt lite högre än vanliga matbord. Så bordet var nog ett arbetsbord. Praktiskt för man kan fälla ut det på båda sidorna. Då blir det 170 cm. Jag ser framför mig hur det ställdes upp burkar med inlagda gurkor, lingonsylt och kanske bakades det också på bordet. Jag har en receptbok från Valborg Rettig upptecknad mellan 1875 - 1916. Det är min mammas mormor. Mamma till Gustafs fru Anna Rettig. Anna fortsatte att teckna ner recept. Och 1928 skrev hon receptet på en Hafrekaka. Samma år som min mamma föddes.

                                          
 
Adress 2 Sibyllegatan 43-54 Östermalm

Bordet stod kvar i köket och när Gustaf dog 1949 flyttade det till min mormor och morfar. Här stod det bara hopfällt längs en vägg i Jungfrukammaren.

Adress 3 Adolf Fredriks torg 1 A (nuv Mariatorget) Södermalm

Min mamma gifte sig och flyttade till Södermalm. Bordet fick då komma till den nya lilla familjen. Det fungerade som köksbord igen. Fast nu som matbord inte arbetsbord.

Adress 4 Aprikosgatan 34 Hässelby

Min bror och jag föddes och familjen flyttade till en alldeles nybyggd fastighet i Hässelby Gård 1956. Hiss, badrum, matkällare med frysskåp. Tvättstuga med stenmangel. Bordet flyttade med. Fortfarande matbord.

Adress 5 Ängsvägen 20 Lidingö

Familjen som nu bestod tre barn flyttade till radhus 1960. Bordet hängde med. Fortfarande matbord. Nu med vaxduk på. Här blev det väl använt. Perfekt för att plugga på. Stort och bra. Alla anteckningar kunde man sprida ut. Och det dracks te, litervis. Knäckebrödsmackor med ost på. Och om det var nått svårare plugg så festade man på Ballerinakex.

Adress 6 Milvägen 19 Lidingö

Barn flög ut, radhuset såldes och mamma flyttade till nytt radhus. Nu hamnade bordet i ett förråd. Där stod det länge och väl. Tills ett barnbarn kom inflyttandes från Norge. Den nya familjen behövde möbler och nu kom bordet fram igen.

Adress 7 Enspännargatan 28 Hässelby Gård

Tillbaka till Hässelby Gård alltså. I köket som matbord. Nya barn som åt middag, ritade och pysslade på bordet. Familjen flyttade till Nacka.

Adress 8 Assessorsgatan 18 Södermalm

Bordet kom då tillbaka till Södermalm till mig. Och nu funderade jag på att sälja det. Det hade ju blivit modernt med slagbord. Gärna gamla med patina.

Så jag kontaktade en kamrat som var duktig på att renovera gamla möbler. Han fixade till det. Stadgade upp, lagade benet och behandlade ytan.

Och då slog det mig! Jag behåller bordet det är ju jättebra som arbetsbord.

Så här har nu lagats instrument, målats tavlor, sorterats noter och använts som sybord.

Ni som följer mig på Instagram och Facebook har sett många bilder på mina stickade vantar, sockor mössor och tröjor med bordet som underlag.

                                       
 

Nu är slagbordet mitt arbetsbord under projektet och utmaningen:

En Svensk Stickklassiker 2023.

Här ligger 3 av delmomenten. Ett är klart de två övriga under arbete.

Så praktiskt att ha en stor yta att lägga upp allt på.

Så när jag står och jobbar tänker jag på hur ett bord kan följa med i en släkt genom åren. Från arbetsbord till matbord och tillbaka till arbetsbord.

Jag tänker också på min kamrat som tyvärr inte finns med oss mer. Hur fint han renoverade och på så vis räddade bordet kvar hos mig.

Kanske har även ni någon möbel som vandrat i släkten och som kan påminna om tider som gått.

 

Tack för att ni läst

Snart kommer även delmoment 4 att läggas upp på bordet.

Södermalm i augusti 2023

Gunilla

 

 

Dåtidens drev i samhället -inget nytt

Publicerad 2019-09-11 00:07:04 i Allmänt, drev, historia, rötter, utveckling,

Har under intensiva dagar tagit del coh sökt bakåt i Riksarkivets digitala samlingar.
Läst och scannat igenom otaliga Församlingsböcker, Husförhörshandlingar och andra dokument.
Här kan man hitta var folk bodde, vad de arbetade med, barn som föds-döps, hur de flyttade än hit än dit.
Man kan också läsa noteringar om andra saker.
Allt är dokumenterat för eftervärlden och ibland känns det lite obehagligt att läsa.
Om man inte var läskunnig eller lite sämre i det - det står noterat noggrant 
Om man inte var så kunnig i kristendomskunskap-det står noterat
När man fick barn och det skulle döpas, föäldrarna står noterade.
Om det var klarlagt annars-fader okänd. Samt hur länge föräldrarna varit gifta. Prästen hade full koll på om barnet var avlat inom eller utom äktenskapet. Och det står i bläck för eftervärlden att läsa.
Den rubrik i Församlingsböckerna som jag kände mest obehag över och även en sorgsenhet är nog:
 
Förteckning öfver Idioter, som från barndomen varit mindre vetande och aldrig egt fullt förstånd
 
Den stämpeln går aldrig att tvätta bort, står du noterad på den sidan så står du där för alltid.
 
Så drev och utsatthet förr var lika hemskt eller kanske ännu värre än nu.
För alla noteringar följde dig för all framtid i böckerna. och flyttade du så följde allt med till nästa ställe.
Man kan bara tänka sig alla rykten och annat som spreds i byarna. Inget har nog egentligen förändrats. Människan är sig lik.
Det är bara kanalerna och snabbheten som ändrats. Men jag undrar jag.
Rykten och spridning gick säkert som en löpeld även förr.
Och sudda ut eller bort gick inte då heller. Det var skrivet med bläck i Församlingsböckerna.
Som jag och alla andra nu kan läsa kanske 100 år senare.
 
Så var noga vad ni sprider och hur. 
Allt var inte bättre förr.
 
Lev väl 
Gunilla
 
 
 

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela