gunillasinspiration.blogg.se

Stickning i fokus

Historien om ett slagbord

Publicerad 2023-08-24 15:39:19 i Allmänt, Tvåändsstickning, handarbete, hantverk, historia, inlärning, knitting, kvinnohistoria, rötter, skåne, spedetröja, stickning,

Det här är en historia om ett bord. Ett slagbord från slutet av 1800 talet.

                                        
 
Adress 1 Storgatan Östermalm

Det har tillhört min mammas morfar. Gustaf Tottie född 1866 död 1949. Han var Kansliråd i Kungliga Majestätets kansli. Jag vet inte riktigt vad det betyder men han hade säkert husa kanske också mahognyport. Tänk Karl-Bertils Jul. I köket stod slagbordet och det är faktiskt lite högre än vanliga matbord. Så bordet var nog ett arbetsbord. Praktiskt för man kan fälla ut det på båda sidorna. Då blir det 170 cm. Jag ser framför mig hur det ställdes upp burkar med inlagda gurkor, lingonsylt och kanske bakades det också på bordet. Jag har en receptbok från Valborg Rettig upptecknad mellan 1875 - 1916. Det är min mammas mormor. Mamma till Gustafs fru Anna Rettig. Anna fortsatte att teckna ner recept. Och 1928 skrev hon receptet på en Hafrekaka. Samma år som min mamma föddes.

                                          
 
Adress 2 Sibyllegatan 43-54 Östermalm

Bordet stod kvar i köket och när Gustaf dog 1949 flyttade det till min mormor och morfar. Här stod det bara hopfällt längs en vägg i Jungfrukammaren.

Adress 3 Adolf Fredriks torg 1 A (nuv Mariatorget) Södermalm

Min mamma gifte sig och flyttade till Södermalm. Bordet fick då komma till den nya lilla familjen. Det fungerade som köksbord igen. Fast nu som matbord inte arbetsbord.

Adress 4 Aprikosgatan 34 Hässelby

Min bror och jag föddes och familjen flyttade till en alldeles nybyggd fastighet i Hässelby Gård 1956. Hiss, badrum, matkällare med frysskåp. Tvättstuga med stenmangel. Bordet flyttade med. Fortfarande matbord.

Adress 5 Ängsvägen 20 Lidingö

Familjen som nu bestod tre barn flyttade till radhus 1960. Bordet hängde med. Fortfarande matbord. Nu med vaxduk på. Här blev det väl använt. Perfekt för att plugga på. Stort och bra. Alla anteckningar kunde man sprida ut. Och det dracks te, litervis. Knäckebrödsmackor med ost på. Och om det var nått svårare plugg så festade man på Ballerinakex.

Adress 6 Milvägen 19 Lidingö

Barn flög ut, radhuset såldes och mamma flyttade till nytt radhus. Nu hamnade bordet i ett förråd. Där stod det länge och väl. Tills ett barnbarn kom inflyttandes från Norge. Den nya familjen behövde möbler och nu kom bordet fram igen.

Adress 7 Enspännargatan 28 Hässelby Gård

Tillbaka till Hässelby Gård alltså. I köket som matbord. Nya barn som åt middag, ritade och pysslade på bordet. Familjen flyttade till Nacka.

Adress 8 Assessorsgatan 18 Södermalm

Bordet kom då tillbaka till Södermalm till mig. Och nu funderade jag på att sälja det. Det hade ju blivit modernt med slagbord. Gärna gamla med patina.

Så jag kontaktade en kamrat som var duktig på att renovera gamla möbler. Han fixade till det. Stadgade upp, lagade benet och behandlade ytan.

Och då slog det mig! Jag behåller bordet det är ju jättebra som arbetsbord.

Så här har nu lagats instrument, målats tavlor, sorterats noter och använts som sybord.

Ni som följer mig på Instagram och Facebook har sett många bilder på mina stickade vantar, sockor mössor och tröjor med bordet som underlag.

                                       
 

Nu är slagbordet mitt arbetsbord under projektet och utmaningen:

En Svensk Stickklassiker 2023.

Här ligger 3 av delmomenten. Ett är klart de två övriga under arbete.

Så praktiskt att ha en stor yta att lägga upp allt på.

Så när jag står och jobbar tänker jag på hur ett bord kan följa med i en släkt genom åren. Från arbetsbord till matbord och tillbaka till arbetsbord.

Jag tänker också på min kamrat som tyvärr inte finns med oss mer. Hur fint han renoverade och på så vis räddade bordet kvar hos mig.

Kanske har även ni någon möbel som vandrat i släkten och som kan påminna om tider som gått.

 

Tack för att ni läst

Snart kommer även delmoment 4 att läggas upp på bordet.

Södermalm i augusti 2023

Gunilla

 

 

Knep och Knåp

Publicerad 2023-07-30 07:47:34 i Allmänt, Tvåändsstickning, dalarna, handarbete, hantverk, inlärning, knitting, kvinnohistoria, malung, pedagogik, stickning, utveckling,

Nu ni ska jag berätta lite om vad som hänt sen sist. Ja det är mycket det. Till exempel blev huset på landet fyllt av stora och små. Alltså semesterfirare som så trevligt delade dagarna med mig.
Jag var fortfarande full av tillförsikt över delmoment 2. Alltså efter Grundkurs och Fortsättingskurs i Tvåändsstickning (se blogginlägg : Paus i finstickandet från 5 april) tänkte jag att detta är en Piece off cake. Eller? 
Alltså det heter ju att man ska läsa igenom HELA beskrivningen innan man börjar. Det gjorde jag och dessutom var jag på en Workshop hos Uppstickaren (Karin Kahnlund) och som sagt fortfarande kaxig.
Det är nästan så man blir lite full i skratt vilken aningslöshet. 
Sommar, barnbarn, fint väder, odling av grönsaker, goda grillkvällar, bad osv.
Hjärnan var verkligen inte inställd på tänkande i flera led. Att när man gör detta ska man även göra detta och sen ska man tänka på detta. 
Det var ett stickande och ett upprepande utan dess like. Garnet blev krulligare och krulligare. Så fjärde ggn jag började om med triangelpartiet så drog jag helt enkelt av garnet. Nystade upp det och började med fint och fräscht garn. Ja jag har nu beställt lite mer för krullgarnet får nog ligga i garnlagret och vila sig.
 
Klar med vantarna vid moment sätt 17 maskor på en tråd för tummen lägg upp 17 maskor och då ska du ha 110 maskor. Framme där med båda vantarna. Nu blev det stopp igen. Jag räknade och räknade på vänster vante, vilket visade sig var tur att det var just den jag räknade maskor på. Jag fick inte ihop det.
Skrev t o m ett förvirrat mail till allas vår kursledare Karin. Som så snällt svarade på messet jag också skickade. Sen räknade jag maskorna på höger vante. Och se! där stämde det. Meddelar Karin att jag är totalt förvirrad och ber henne bortse från mailet.
Ja ni fattar, det var bara att repa upp igen. 
Nu är jag ju en postiv person och brukar försöka se nån mening med att saker går lite tokigt. 
Så jag har övat på triangelmönstret kan jag säga. Och just det mönstret hade jag ju inte stickat förut så jag kan det nu, kanske!?
Sen är det ju alltid handlaget och eftersom jag nu krånglat så med mönstret (bara min egen okoncentration) så får det helt enkelt duga som det blev. Huvudsaken att jag följt mönstret och att alla moment är på plats.
Se resultat här 
 
Och nu till konklusionen, gillar ordet,.
Läs HELA beskrivningen och försök även att FÖRSTÅ den. Haha 
 
Jag ska nu vila upp mig en vecka på Biskops Arnö och sticka lite. :-) 
Nu blir det dock lite mer "vanlig" stickning men ändå moment som behöver övas på.
Knapphål, fickor kanske lite uppläggning och avmaskning.
Ja, jag kan sticka men man kan alltid öva på handlaget. Se blogginlägg "Handlaget" från 26 april
Sen är det ju fint att få frukost, lunch och middag serverad.
Alltså jag ska helt enkelt på semester med All Inclusive.
Tills vi hörs och ses igen
Ha det fint 
 
 

Handlag och teknik

Publicerad 2023-06-22 14:36:00 i Allmänt, Tvåändsstickning, dalarna, handarbete, hantverk, inlärning, knitting, kvinnohistoria, malung, pedagogik, stickning,

Så då är jag då framme vid Stickklassikerns Delmoment 2. Tvåändsstickad halvvante från Malung.
 
Det ska ju var 4 olika delmoment i Klassikern precis som i En Svensk Klassiker (Vasalopp, Vansbrosimning, Vättern runt och Lidingöloppet. Ingen förklaring behövs kanske men jag tar det ändå. 4 tekniker, skidor, simning, cykel och löpning.
I den här Klassikern är det 4 olika stickningar och kanske ändå 4 olika tekniker. Det är ju stickning alltihop tänker ni kanske.
Jo, men ett moment är Tvåändsstickning det skiljer sig kanske lite mer än de övriga. Fast det är ju i alla fall 4 olika tekninker. Tunna stickor, tunt garn. Lite grövre stickor Z tvinnat garn. Lite grövre ändå tvåfärgsstickning och väldigt fast stickning. Och till sist tvåfärg i vantar med ännu ett annat garn.
Så -Ja, det är väldigt olika tekniker.
 
Entusiastisk som jag är kastade jag mig över momentet.
Har ju fortbildat mig under åren med Grundkurs och Fortsättning Tvåändsstickning för Karin Kahnlund, Uppstickaren så full av tillförsikt började jag.
 
1. Provstickning av teknik. Här ser mitt resultat. Helt fel och nån form av egen tolkning.... :-)
 
2. Började med vante ett. Blev hur tokigt som helst. Jag blev inte nöjd men kunde inte förstå vad som var felet. Jo jag stickade ju in en tråd från ett annat garnnystan. Alltså fel färgnyans och lite tjockare.
3. Repa upp. Sticka om. Inte nöjd i alla fall. Tyckte inte mönstret kom fram som det skulle.
 
Packade ihop och åkte hem från Workshopen.
 
Efter en natts sömn och vila slog det mig plötsligt.
Jag hade kvar tekniken och handlaget från Spedetröjan. Ni vet tunna stickor tunt garn, valk på ringfingret. Stickade alldeles för hårt.
 
Så under parasollet på landet gjorde jag en omstart. Och vet ni- det lyckades.
 
Alltså det är verkligen olika moment. Och det är så lärorikt att kul att utmana sig själv.
Om allt går på räls blir det ju ingen utveckling. Och erfarenheter kan man inte få nog av. 
Så nu jobbar jag på med tillförsikt.
 
Det här momentet räcker nog hela sommaren. Tur att det är vantar så man kan ta med projektet och det får plats i projektpåsen.
Och vi har fått så fina fodral till stickorna. 
Tack Karin för all instruktion och Evelin för fodralen. Och båda två för initiativet och genomförandet. Ni är Grymma!
 

Taktik vid arbete

Publicerad 2023-05-14 20:13:59 i Allmänt, handarbete, inlärning, knitting, kvinnohistoria, pedagogik, skåne, spedetröja, stickning,

 
 

Det där med maska för maska, varv på varv är ju ett mantra att påminna sig om.

Inte bara när det gäller krånglig stickning. Utan lite bra att tänka på vid andra tillfällen också.

T ex när man ska kratta en lång uppfart från barr och kottar. Liten bit i taget, meter för meter.

Systematik gör arbeten enklare och mer överskådliga. Och lättare att slutföra.

Om man vet att det blir 7 säckar barr innan man är klar så kan det ju kännas lite övermäktigt.

Så en liten bit, en liten hög i taget. Lägg direkt i säcken. Vänta inte tills allt är krattat.

Jag blev så nöjd att hela uppfarten nu ser lite mer städad ut. Men, men det finns stora och många tallar på tomten så nästa gång jag kommer ut ligger där ett gäng kottar igen.

Tallar är vackra och träd är viktiga så nått kalhygge a la grannen blir det aldrig på Pumpvägen 3.

Det var en lite betraktelse om annat i livet.

Nu tillbaka till stickningen.

Jag har nu 2 ärmar till 75 % stickade och kroppen upp till ärmhålen.

Det har varit lite omtag och upprepande av varv. Sånt man får räkna med då man skapar.

Och här är jag ju lite ute på djupt vatten. Inget mönster finns ju färdigt och tröjan ska ju vara skräddarstickad till mig.

Jag har också lyckats bryta av en sticka.

Har fler och det finns stickor att köpa så det är ju inget problem.

 

Spännande blir det nu när resten av kroppen ska stickas. För nu går det inte att prova längre. Inte förrän ärmar är monterade och halsringningen är uppklippt.

Jag har som tur är min Toile. Ja, förlagan i lakansväv som jag sytt ihop efter mina mått.

Sitter ute  kl 20.00 och det är fint ljus och varmt.

Njuter

 

 

 

Suck och Pust

Publicerad 2023-04-18 11:00:12 i Allmänt, handarbete, hantverk, inlärning, knitting, kvinnohistoria, skåne, spedetröja, stickning,

Alltså kära stickvänner och alla intresserad av problemlösning.
Detta lilla mönster på 6 maskor ser ju lätt ut att sticka.
Men, men det är tydligen superkrångligt! För jag får repa upp och repa upp.
Som tur är har ärmen bara 140 maskor. Så det går ju ganska fort, dock lite irriterande.
Och man upptäcker felet inte förrän kanske två tre varv senare.....
Jag kommer INTE att låta detta mönster följa med på kroppen.
Då ska det bli ett annat och mycket större!
Egentligen inte så tokigt för kroppen kommer ju ha X antal hundra maskor och då borde ju mönstren vara större för att synas ordentligt.
Jag vill inte repa upp så långa varv.....
Fortsättning följer
Hej och hå

Första Workshopen klar och man är igång!

Publicerad 2023-04-03 19:36:00 i Allmänt, handarbete, hantverk, historia, inlärning, knitting, kvinnohistoria, skåne, spedetröja, stickning,

Workshop Spedetröja:
Först tillverkade jag en Toile, nytt för mig. Alla som sytt mycket vet ju förståss att det är en mall i bomullstyg som man sen kan sy eller sticka efter.Trång skulle den vara och sluta i midjan. Midjan sitter väldigt högt upp, man är verkligen inte van vid det på moderna kläder. Nåväl- jag fick på mig min Toile med hjälp av vänlig kursledare, Karin Kahnlund. Den satt som gjuten på kroppen. Rörelsevidden på Spedtröjan ska vara högst 1-2 cm så bomullstyg som inte töjer sig passar utmärkt.
Sen var det att planera hur Spedetröjan skulle se ut med mönster. Jag hade en idé och hade provstickat mig ner till 40m/10 cm. I slätstickning var jag nog på 45m/10 cm. 
Vi jobbade på i gruppen. Ibland i total tystnad andra stunder i skratt och fniss. 
Väl hemkommen lite snurrig av alla siffror, maskor, mått och mönster blev det till att vila. Hjärnan hade jobbat klart för den dagen. 
Jag började med uppläggning av ärm nästa dag. Jag tror jag la upp och ändrade maskantal minst 5 ggr innan jag till slut kom fram till det första jag provat! Jag provade också att sticka på strumpstickor och testade att sticka med 3 rundstickor. 3 rundstickor blir nog det bästa när jag stickar kroppen. Men jag slutade med att bestämma mig för att sticka med Magic Loop. Har gjort det mycket när jag stickar FairIsle. 
Det praktiska med Magic Loop är att det är så enklet att prova ärmen. Som jag har gjort på bilden. För prova det kommer man få göra ofta. 
Nästa utmaning var att lägga upp den andra ärmen. Man stickar ju bäst båda ärmarna parallellt. Så man kommer ihåg vad man gjort :-) och att stickfastheten blir samma.
Det var inte lätt att lägga upp så att ärmarna blev exakt lika vida. Och då menar jag exakt. Här jobbar man ju med millimetrar. Och med tunnt garn och tunna stickor så gör en mm hit eller dit stor skillnad. 
Ja det blev ju att antal uppläggningar och provstickning och upprepningar till. Envishet är ju bara förnamnet som behövs till det här projektet. 
Är nu nöjd med resultatet så långt.
Nästa moment är att räkna ut ökningarna och lägga in mönstret som ska följa ärmen upp. 
Inga sticksår i pekfingret än. Men det börjar bli en valk på höger ringfinger. 
Som klarinettist är man dock van vid valkar på tummen och skavsår på insidan av läppen så det här känns bara som vanligt!
 
Häng med på resten hälsar Gunilla
 
 

Stickklassikern är igång

Publicerad 2023-03-27 22:25:40 i Allmänt, handarbete, hantverk, inlärning, knitting, kvinnohistoria, pedagogik, utveckling,


Efter en heldag på Skansen med 29 entusiastiska deltagare 2 inspirerande kursledare och ledsagare var jag så trött att hela söndagen gick åt att återhämta mig. Det var så fint och proffsigt ordnat.
Första projektet är att sticka en Spedetröja. Traditionellt plagg från Skåne. Vi fick höra en föreläsning av Inger Ohlsson. Spedetröjans expert. Sen provstickade med stickor 1,5 och tunt tvåtrådigt ullgarn. 40 maskor per 10 cm ska det vara minst! Knep och knåp.
Sorlet la sig och man kunde nästa ta på koncentrationen.
Vi fick också en rundvandring på Skansens dräktkammare. Mycket inspirerande att höra om dras verksamhet. Och att få se Spedetröjor och Hälsingetröjor ur deras samlingar. 
Hälsingetröjor är en av uppgifterna också. Mer om det senare.
Nu provstickar jag olika mönster och funderar på hur min Spedetröja ska se ut.
Röd kommer den bli och gärna med mycket strukturmönster har jag tänkt.
Nöjd med de räta maskorna men måste öva mer på de aviga så att strukturerna kommer fram ordentligt.

Lördagen avslutades med en festmiddag på Solliden. Fantastisk vällagad, god service och på slutet upplyst av levande ljus Det var ju Earthhour.




En dag kvar!

Publicerad 2023-03-24 08:49:27 i Allmänt, handarbete, hantverk, historia, inlärning, knitting, kvinnohistoria, pedagogik, utveckling,

I morgon bär det av till Skansen och uppstart En Svensk Stickklassiker.
Så spännande. 
Jag har inventerat och kompletterat mina "redskap" 😁
Stickning är ju en materialsport som jag brukar säga.
Stickor ska ju ha, rätt storlek, rätt material, rätt längd och rätt spets!! 
Väldigt viktigt med spetsen. Ibland ska den vara trubbig ibland lite spetsig.
Allt beroende på vad man ska sticka och i vilket garn.
Vi kommer använda stickor nr
1,5 mm
1,75 mm
2,0 mm
2,5 mm
Rutat papper blyertspenna och sudd är nödvändigt.
Många kryss blir det.
Riktigt laddad





En pedagog som fick smaka på sin egen medicin! :-)

Publicerad 2014-02-20 00:01:04 i inlärning, pedagogik, utveckling,

 
Idag har jag som pedagog fått en liten lektion i hur det kan låta när jag undervisar. :-)
En elev som kanske inte alltid orkar hela passet frågade om hon fick rita lite på tavlan. Ja det går väl bra svarade jag -bara du suddar efter dig.
Fram växte klarinettens alla delar.
Munstycke, överdel, underdel, klockstycke, päron, rörband och rörblad.
Sedan dök jag upp med min "klarre" en G-klav och lite noter.
Jag tycker det blev riktigt likt! :-)
Efter detta fick jag vara elev och lära mig alla delarna.
-"det ser svårt ut" sa jag till min nya "lärare"
-ingen fara- svarade hon snällt, Jag kommer att förklara allt för dig.
Sedan berättade hon hur man gjorde, men vi fick inte lära oss alla delar idag utan vi skulle fortsätta nästa gång.
Ni ser bilden ovanför hur det blev!
Helt underbart tycker jag.
Tänk vad som finns i de små liven bara man låter dem få komma till tals.
Det är lite temat för min undervisning den här veckan.
Jag har helt enkelt frågat eleverna om de undrar över något, eller vad de vill spela idag? Du får välja helt vad vi ska göra. Tyckte vi behövde en andningspaus efter fredagens konsert.

I fredags hade jag en Alla Hjärtans Dag-samling. Föräldrarna var inbjudna och eleverna och jag musicerade tillsammans.
Det var slutredovisningen inför mig själv och för alla medverkande i mitt projekt Alla spelar tillsammans oavsett ålder instrument och kunskapsnivå.
Under terminen har eleverna övat samma låtar. Jag har anpassat stämmor och hur mycket av låtarna man ska kunna. Det mesta har lärts in på gehör men om man ville ha noter gick det också bra.
Vid två tillfällen har vi övat tillsammans allihop.
Fantastiskt lärorikt har det varit.
Eleverna har lärt känna sina instrument på ett mycket bättre sätt samt att de har lärt känna varandra.
Det är roligt att kunna spela en harmoniföljd på pianot när eleverna kommer in i lektionssalen och de bara plockar ihop instrumenten och hänger på! :-)
Det är då som man känner att detta är ett fantastiskt arbete och att det är en förmån att få arbeta tillsammans med små individer i utveckling.

Andra dagar kan det vara tvärtom.....men det är en annan historia!
Utan människor som kan och tillåts vara kreativa stagnerar samhället.

Gunnilla med sin "klarre"


 

Lucia 2013

Publicerad 2013-12-14 13:41:19 i Allmänt, inlärning, pedagogik, utveckling,

                                
I går var det luciadagen. Jag var i en kyrka och fick höra barn och ungdomar från Montessoriskolan Castello i Nacka. På bilden är det de yngsta eleverna som tågar in under sång av alla de äldre som redan intagit sina platser längst fram. De här små ljuskronorna lyste upp i vintermörkret uppburna av samlade, koncentrerade och förväntansfulla barn. Snart skulle de sjunga fler sånger.(inget barn går att identifiera med hänsyn till alla barn som lever med skyddad identitet)
Det var fantastiskt att få uppleva den vänliga stämning som rådde. Och det var befriande att höra när alla sjöng ut med stolthet och glädje.
 
I våras var jag på studieresa till en Montessoriskola i Halle/Saale och fck ta del av deras pedagogiska arbete.
Jag ville få inspiration (därav namnet på min blogg) för att utveckla mig och för att se om Maria Montessoris ideologi skulle kunna berika mitt eget pedagogiska arbete.
Svaret är JA: 
Det viktigaste är att fånga barnets naturliga lust att lära.
Se vad jag gjort! Se vad jag kan! Se vad jag har lärt mig!
Jag fick också bra redskap att använda för elever t ex blir störda och tappar fokus.
Vänd frågan till barnet--vad gör DU nu? vad arbetar DU med? ARBETAR du nu?
 
Jag har därför under terminen startat ett projekt där alla mina elever från 9 år- 16år tillsammans övat in ett antal låtar. Samma låt fast anpassad efter vars och ens kunskapsnivå och färdighet på instrumentet.
Vi har också jobbat med teori i form av quiz!!! Förvånande för mig kunde en del helt nybörjare massor!!!
Jag använde och mig av Internet/Youtube . Vi lyssnade tillsammans på klipp av klarinettister och saxofoister.
Eleverna kom med förslag och jag bidrog med en del också.
Nästa vecka ska vi spela tillsammans igen och då har jag bjudit in alla föräldrar och syskon.
Jag har också öppnat för att de föräldrar och syskon som kan spela något instrument kan vara med och musicera. Hittills har ett trummissyskon varit med oss.
 
Det viktigaste när man öppnar upp sin undervisningsmetodik är att VÅGA gå utanför det invanda.
Som barnen
Se om det går! Försök igen! Hm, det där gick inte så bra, jag provar ett anant sätt!
 
VÅGA PROVA!
Hälsar
Gunilla
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En pedagog ska lära ut- inte döma ut!

Publicerad 2013-11-30 10:53:00 i inlärning, pedagogik, utveckling,

 
Det här ett träd som fått växa fritt.
Eftersom ordningen krävde ett plank anpassade man planket efter trädet!
Frågan är om människor som växer fritt får denna omsorg?
 
Eftersom jag undervisar är denna fråga alltid aktuell.
Om barn och ungdomar med speciella behov eller för den delen vanlig behov inte får den pedagogik som är anpasad till just dem förlorar de all tillit till skolan och därmed inlärning.
 
Jag har under hösten än en gång fått uppleva en utveckling hos en elev som ingen hade trott på.
Det gäller att bygga upp ett  förtroende mellan elev och lärare. Utan det blir det ingen kunskapsöverföring.
Ge aldrig upp, leta bara nya vägar.
 
Fantastiskt att få den förmånen att få utvecklas och utveckla sin pedagogik och det efter 40 år i yrket!
 
Pedagogik är otroligt spännande man vet aldrig hur det slutar.
 
:-)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela