gunillasinspiration.blogg.se

Nu har det gått precis en vecka sedan jag checkade ut från hotel Schweizer Hof i Halle.

Det regnade då och har tydligen regnat sedan dess.

Tågfärden gick genom översvämmade landskap även om den här delen inte var värst drabbad.

I Halle fanns ett hus som hade markeringar om översvämningsnivåer ända tillbaka till 1490!

Det var flera meter högre upp än nu och ger ett historiskt perspektiv. Även om vi tror att översvämningar och katastrofer är något som ökar nu har det förekommit katatrofer genom århundraden.

 

I Berlin var hela staden invaderad av rödvita fotbollsfans! Tyska cupen skulle avgöras och både Stuttgardt och Bayern Munchen har rött och vitt! Svårt att veta vem som var vem.100 000 supporters räknade man med.

Nåväl, det kom ingen flygbuss och jag antar att det berodde på detta. Intressant att se kön som väntade. Efter 40 min var i alla fall jag irriterad men ingen annan tydligen? Folk bara väntade och när det inte kom någon buss löste man det på något annar sätt. Detta gjorde då även jag. Jag hittade ett svenskt par i kön och vi delade på en taxi! För det fanns det gott om. När vi kom fram till Tegel Flughafen fick vi vänta 2,5 tim eftersom det var ett åskmoln över Berlin!

 

Lite pedagogik nu:

Jag skrev innan jag åkte ett blogginlägg om vila och nu vill jag uppmärksamma det igen.

Om man ska få någon nytta av sin inlärning behövs pauser och viloperioder!

Jag kan känna det tydligt efter den här resan. Jag var så fullproppad av intryck när jag kom hem så det är först nu en vecka senare som jag kan börja sortera intrycken.

Hjärnan eller egentligen våra båda hjärnhalvor har ju olika funktioner. Det faktumet har jag kommit nära under det senaste året. Om den organistoriska delen är fullproppad och överansträngd går det inte att samla nya fakta eller för den delen använda de fakta som finns lagrade. Det blir totalstopp! Och när det är  så spelar det ingen roll vilken påtryckning som används. Det fungerar bara inte.Och det enda som hjälper är vila och träning i små doser.

Jag snubblade över detta föredrag av en händelse via FB (facebook). En gammal klasskamrat från grunskolan la ut den och jag hade just via kompis, kompis fått kontakt med honom igen efter 40 år!

 

Föredrag av Jill Bolte Taylor

http://www.youtube.com/watch?v=UyyjU8fzEYU

Bok

Min Stroke Jill Bolte Taylor

Tyvärr kunde jag inte länka, men det är bara att kopiera länken och klistra in i webbläsaren.

Den är textad på svenska

 

 

 

 

Så, nu har jag återvänt till Stockholm och därmed vardagen.

Det känns som att kliva in i en centrifug! Inte för att det var lugn och ro i Tyskland men mer koncentration på ett iakttagande.

Nu stundar dokumentation och rapportering.

Jag har redan träffat intresserade kollegor och det känns roligt att få delge upplevelserna och därmed komma igång med en pedagogisk diskussion. Många frågor gäller om det är någon skillnad på skolor i Tyskland och Sverige.Det går ju inte att avgöra efter att ha besökt två skolor i en stad. Men det är roligt att se likheterna.

Barn är barn, lärare är lärare. Problem är problem, glädje är glädje.

Den läraren jag fick följa i den Katolska skolan utstrålade glädje över att få undervisa och att följa elevernas utveckling.

-Det är ett fantastiskt jobb och en förmån att få vara lärare , sa hon.

Jag kan bara hålla med.

 

Det har också varit lärorikt att på nära håll studera Maria Montessoris pedagogik

Att se 7-11 åringar röra sig bland allt material, välja ut, arbeta, slutföra och sedan dokumentera arbetet. Det ger en injektion att försöka överföra till min egen planering och undervisningen i grupp. Hur kan man individualisera samtidigt som man behåller gruppen som helhet?

Hoppas på givande diskussioner och idéer under slutet av terminen och i augusti under uppstarten inför den nya terminen.

 

Nu lämnar jag Halle/Saale för denna gång.
Mottagande, bemötande och vänligheten från alla jag mött värmer och jag kommer göra mitt bästa för att föra vidare allas välvilja till de jag möter.
Kyrkan på bilden har egentligen 4 torn!?
Det fanns två kyrkor med 2 torn var. De byggdes ihop av en Biskop som tyckte att alla borde förenas.
Ena kyrkan med de torn vi ser på bilden tillhörde Saltfolket.
Halle var en stor producent av salt, dåtidens guld?
De som arbetade i saltgruvorna! bodde åt det här hållet i staden och blandades inte med övriga invånare.
Biskopen tyckte det var fel och såg till att kyrkorna förenades.
Och då blev det 4 torn.
På platsen framför var det också en stor demonstration för demokrati 1953. Bilder på stridsvagnar och demonstranter får en att förstå hur viktigt det är med demokrati.

Jag kom i regn och lämnar staden i regn men vänligheten har gjort att jag minns allt i solsken. :-)

Nu börjar hemfärden
Tåg,tåg,bus,flyg,bus,t-bana!